Handlingsplan för vattenförlust

2020-06-17

Höganäs kommun och EnviDan har under våren 2020 arbetat med att identifiera förluster på dricksvattensidan och tagit fram förslag på hur dessa ska kunna minskas. Arbete med handlingsplaner mot vattenförlust är utbrett i Danmark, där kommunerna får betala en avgift för den del av vattenförlusten som överskrider 10 %. Detta gör att det finns en stor ekonomisk vinst för danska kommuner att hantera sitt läckage. Även i Sverige och Norge finns det dock också vinster i att ha kontroll över sina vattenförluster.

En handlingsplan mot vattenförlust syftar till att besvara frågor som: hur stor är vattenförlusten? Vad kostar vattnet som försvinner och var och varför försvinner det? Vilka strategier kan introduceras för att minska förlusten och förbättra bibehålla en låg vattenförlust?

När arbetet påbörjas gäller det att definiera vad som inkluderas i begreppet vattenförlust, och vad som kan ses som en tillåten förbrukning som inte är intäktsgivande. Många kommuner räknar allt vatten som inte säljs som vattenförlust och läckage används ofta synonymt med detta. Det ger dock missvisande siffror på läckage. Så är till exempel internförbrukning på avloppsreningsverk en tillåten förbrukning som inte ses i säljstatistik men inte heller utgör en vattenförlust eller ett läckage. Dessa vattenposter är viktiga att identifiera och kategorisera, och International Water Association (IWA) har tagit fram en balans som används under projektet. I Figur 1 syns en fiktiv balans över ett försörjningsområde.

Figur 1 Generell balans över ett försörjningsområde

Denna vattenbalans ger en bra överblick över var de stora posterna inom icke intäktsgivande vatten finns. I Höganäs fall till exempel fanns det stora osäkerheten gällande punkt 2.2.6 Mätarfel, för framför allt inkommande importmätare. En enkel kontrollmätning med clamp-on mätare indikerade att mätarna visade markant fel. Sammantaget kan detta utgöra en stor mängd vatten som kommunen dels felaktig debiteras men som även framstår som ett läckage i kommunens egna överslagsräkningar. Rekommendationen till kommunen blev därmed att ombesörja en ny mätare i importkammaren. Detta är ett exempel på en åtgärd som kan vidtas, som relativt snabbt kan räknas hem.

När övriga poster som mätarfel, spolningar på nätet, servicebilar, internförbrukning med mera räknats bort från det ej intäktsgivande vattenvolymen kvarstår det verkliga läckaget. Utgående från denna siffra kan en vidare beräkna Infrastructure Leakage Index, ILI, ett mått på ledningsnätets status och kvalité (nuvarande läckage delat med oundvikligt läckage) som sedan kan jämföras med andra kommuner och med Världsbankens skala.


Tabell 1 Världsbankens kategorisering av ILI.


Baserat på antalet reparerade läckage analyserades mängderna som försvinner och indikationen är att det finns minst lika många mindre, ej upptäckta läckor i Höganäs system som de årligen reparerar. De läckor som upptäcks och åtgärdas är förhållandevis stora läckor de som kommer fram i dager. Övriga kan stå och rinna med mindre mängder under lång tid. För att identifiera var dessa finns har en grov indelning av nätet i flera zoner gjorts, där en vattenbalans och Infrastructure Leakage Index (ILI) har beräknats för varje zon.

Av vattenförlusterna i Höganäs kommun utgjorde mätarfel nästan 25 %, det oundvikliga läckaget ungefär lika mycket och läckage som således borde gå att åtgärda cirka 49 %. Dock fanns det så stora osäkerheter i analysen att vidare åtgärder avvaktar tills kvalitén i indata förbättras. Arbetet mot vattenförlust är ett ständigt på gående arbete, där handlingsplanen uppdateras regelbundet för att se vad som lönar sig att åtgärda vid varje situation. Alla förluster är inte ekonomiskt rimliga att åtgärda så det gäller att identifiera vilka som ger mest effekt per satsad krona.

 

Elin Hermansson

KONTAKTA MIG FÖR MER INFORMATION

Elin Hermansson

0705080760